Couchsurfing in class – Tillbaka till mellanstadiet

Lifestyle by

"Det är middag nu… Följ efter mig" Den lång gängliga tonårskillen försvinner snabbt ner för trappan en aningen generad.

Vi är strax utanför Tainan och ska träffa en grundskoleklass i morgon för att prata engelska med dem. Det är ett projekt som heter couchsurfers in class som kopplar ihop resenärer med skolor för att ge eleverna en möjlighet att öva engelska och komma i kontakt med andra kulturer.

När vi kommer ner har klassrummet på kvällsskolan där vi bor möblerats om till ett jättebord där de drygt 30 eleverna i blandande åldrar nu sitter och nyfiket stirrar på oss. De viskar blygt till varandra och fnittrar. Vi har redan träffat de flesta tidigare och försökt prata med dem men deras engelska är inte något vidare eller om det egentligen handlar om självförtroendet i det.

Vår värdmamma dukar fram två tallrikar fulla med vegetariska dumplings och en sojasås att doppa dem i. En jättegryta med soppa och två soppskålar och sen tre stora skolar med uppskurna äpplen, guava och vattenmelon.

"Varsågod och ät" säger hon och pekar på oss.

Jag och Jacob utbyter en menande blick. Är hon seriös, är det bara vi två som ska äta? Barnen då?

Lagom obekvämt, tur man inte har scenskräck tänker jag och hugger in på mina dumplings.

Dagen efter är det dags för att träffa de klasserna vi kommit för. De har preppat aulan för oss och vi kör tre klasser med ca 100 elever åt gången. Vi partar om Zlatan, Ikea och midsommar. Försöker måla upp en blid av vad vi tycker är svensk kultur. De har förberett frågor och när den magiska barriären är bruten genom att en elev vågar ställa den första frågan rinner det på. Det här har vi inga problem med alls, känns inte det minsta obekvämt.

Vi får också en kort lektion i drakdans och spjutuppträdande. Sånt som händer när man tackar ja till couchsurfning in class 🙂

Har du någon liknande erfarenhet? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Comments