Snorkla/Dyka med valhajarna i Oslob, Filippinerna

Lifestyle by

I November 2011 spreds nyheten som en löpeld i sociala medier och på nyheter. I den lilla okända byn på södra Cebu hade några fiskare matat valhajar och fått de att stanna där. Turister kunde resa dit och snorkla med valhajarna, världens största haj och fisk.

Det blev en megasuccé. I alla fall om du frågar de som tjänar pengar på det. För oss som bryr oss om miljön och djuren är det långt ifrån en succé.

Vi fick höra om valhajarna av en filippinsk vän när vi var på Cebu, det här var i januari, bara en månad efter att valhajarna hade upptäckts. Vi åkte ner till Oslob utan att egentligen veta vad en valhaj var.

Det var en otroligt liten by med en kiosk, ett litet guest house där man kunde hyra snorkelutrustning (dykutrustning fanns inte ens att få tag på) och på stranden stod det ett litet bord där man skrev under ett papper på reglerna och betalade en liten avgift.

Vi var ute i vattnet med 5 andra små båtar. Det var en handfull valhajar där. Det var en fantastisk upplevelse.

1.5 år senare är vi tillbaka på Cebu för att göra vår dive master och som en del av kursen åker vi till en dykresort på en liten ö mitt emot Oslob och ett av dyken är med valhajarna.

Nu ser det helt annat ut. Det finns många boendealternativ längs stranden, det finns affärer, och många ställen som hyrde ut snorkelutrustning.

Det var fler båtar ute i vattnet än jag kunde räkna till. Överallt var det höga ljud från människor som ropad av exaltering, många plaskade runt, försökte röra valhajar och båtarna ”surfade” på valhajarna.

Vi satt på botten och tänkte ”Vad är det som hänt!? Det här är ju en cirkus.”

Det kändes hemskt, utan någon som helst respekt för djuren.

Efteråt har vi gjort en hel del research om just Oslob och följt utvecklingen och det ser inte positivt ut.

Jag vill tacka Simon J Pierce för att jag får använda flera av hans grymma bilder. Han är marinbiolog och expert på området. 

Här finns länkar till två studier som gjorts i Oslob

Population structure and residency patterns of whale sharks, Rhincodon typus, at a provisioning site in Cebu, Philippines

Learning from a provisioning site: code of conduct compliance and behaviour of whale sharks in Oslob, Cebu, Philippines

Att röra valhajarna

Det finns en code of conduct, alltså hur man får bete sig och interagera med valhajar i det vilda.

Det är en underdrift att säga att många inte följer den här. Alla vill ta selfies med en valhaj när de är så nära som möjligt.

Valhajen är en skyddad art i Filippinerna och under Republic Act 9147 där det står att det är olagligt att skada valhajarna och de klassas som en hotad art.

Enligt en observation som LAMAVE (The Large Marine Vertebraes Project Philippines) gjort så kom de fram att valhajarna rörs så ofta som varannan minut.

I 89% av fallen så sker kontakten utav de som matar valhajarna och paddlar båtarna. De rör vid valhajens mun eller så sätter de upp en fot på valhajen, oftast för att valhajen knuffar båten eller för att man vill få bort valhajen från båten då de vill spara på mat till nästa gäst/dag.

Mer läsning: Varför vi har valt att inte dyka med valhajar på Cebu – en engelsk artikel från ett dykcenter

Beteendeförändring och skador

Matningen i Oslob lär valhajarna att människor och båtar betyder mat. Det har setts vid flera tillfällen att valhajar i området närmar sig andra båtar istället för att hålla sig undan som de tidigare gjort.

Så varför är beröring av valhajar så dåligt?

Vi har en helt annan bakterieflora på oss än vad valhajarna är vana vid, vilket över infektionsrisken.

Det finns många exempel där valhajarnas kontakt med båtarna skapat sår i deras hud. Såren blir ofta vita och har en svampliknande konsistens men kan även bli inflammerade och röda. Det här är vanligt runt munnarna på valhajarna men även på deras kroppar.

När nya valhajar har kommit till Oslob har de inte haft några av de här såren men efter endast en vecka så har man kunnat se exempel på det runt munnarna och på deras ryggfenor.

Propellerbåtar är förbjudna inom matningsområdet men valhajar har svårt för att se skillnaden och har vid tillfällen simmat upp till andra båtar och fått flera hugg och skär av propellern. I en studie som gjorts i Oslob visade det sig att 47% av valhajarna hade skärmärken från propellrar.

Nya migrationsmönster

Valhajar simmar över enorma ytor och migrerar med säsonger och utifrån hur maten är. Med GPS taggning har man sett valhajar som simmat från Filippinerna till Taiwan.

Säsongen för valhajar i Oslob är egentligen bara 60 dagar om året men nu när fiskare matar valhajarna så stannar de där betydligt längre perioder. Vid observationer fram till 2013 hade den valhaj som stannat i Oslob längst varit där i 392 dagar!

Det finns anledning att tro att det här kommer att påverka valhajarnas parning och fortplantning men i dagsläget vet vi för lite för at kunna säga helt säkert.

Vi vet inte hur det påverkar parningen och vi vet heller inte vad det innebär på de andra platserna i världen om en stor grupp valhajar uteblir.

Dålig näring

När de migrerar så rör de sig utifrån områden som har mycket bra mat. Problemet med maten de blir matade i Oslob är att näringen i den är väldigt låg. Den naturliga planktonen i Oslob som valhajarna skulle äta under sina 60 dagar innehåller 12 olika sorters plankton. Maten som valhajarna blir matade kommer från andra områden, oftast Ilo-Ilo och Bacolod, och där är variationen betydligt mindre och endast 5 sorters plankton har hittats i maten.

Så matningen innebär många problem, både lågt näringsinnehåll men också avsaknad av variation. Det är som att vi bara skulle äta pommes frites istället för en varierad kost.

Man tror också att deras ändrade rörelsebeteende tillsammans med minskad näring kan ge långsiktiga problem.

Så vad gör jag om jag vill se valhajar?

Sån tur för dig finns det valhajar på andra platser i Filippinerna och runt om i världen.

Eftersom valhajar migrerar så är de i områden under vissa säsonger då det är större chans att se dem.

Att åka till Oslob är som att gå till ett zoo. Man får inte se valhajarna i deras naturliga miljö och även om de är fria för det saknas burar så är de drivna av instinkt och de matas för att hållas kvar. Man ska inte inbilla sig att det är som att åka på en safari där djuren rör sig helt fritt.

I Dumagete, Donsol och Pintuyan ser man ofta valhajar i säsong.

Vad tycker vi?

Vi har ju varit där två gånger. Första gången var jättebra och vi rekommenderade många att åka dit. Det var så bra så vi åkte dit en andra gång. Nu vet vi hur det har utvecklats och skulle aldrig åka dit igen. Och vi rekommenderar ingen att göra det.

Vi bryr oss om djur och tycker det är fel att skada djur för nöjes skull, oavsett om det är för zoo, cirkus, mat eller kläder.

Det finns många andra platser i världen man kan se valhajar om man har tur men man ska komma ihåg att det är ett djur så man kan inte vara garanterad. När vi åkte på safari i Uganda visste vi inte vad vi skulle få se. Samma sak gäller när man dyker, ibland har man tur och får se en valhaj, ibland får man inte se det.

Så om du bryr dig om djur, tycker det är fel att utnyttja och skada dem så borde du inte besöka Oslob. Även om du personligen inte rör djuren så legitimerar du en affärsidé och skapar större efterfrågan. Och det bidrar till de andra problemen på listan.

Myndigheten i Cebu och Oslob säger att det är en godkänd aktivitet och att det inte är dåligt för valhajarna, men vad ska en politiker i ett av Asiens mest korrupta länder säga när en aktivitet årligen drar in mångamiljonbelopp?

Låt oss alla hjälpas åt, ett steg i taget. För djuren och för miljön. 

Många av bilderna i det här inlägget kommer från Simon Pierce som är marinbiolog. Om ni är intresserade av att lära er mer om valhajar och havet kolla hans hemsida eller Instagram och Facebook för fler fantastiska bilder på valar. 

Comments