Dykning i Piran, Slovenien

Lifestyle by

Dykning är en av våra stora passioner. Vi har haft ett allt för långt uppehåll från det nu så gissa om vi var exalterade när vi äntligen nådde kusten och gav oss ut på lite undervattensäventyr igen i slovenska Piran. Här berättar vi allt om hur det gick och vad vi tyckte om det.

Ett stort tack till Divestrong dive center och Piran Divers som lät oss dyka med dem så att vi kan skriva det här inlägget. Åsikterna är våra egna och vi skulle aldrig skriva något som vi inte står för. Alla inlägg är skrivna av oss och detta är våra egna åsikter.

Aktivitet: Dykning

Arrangör:  Dive strong dive center och

Kostnad: 22 Euro/dyk + hyra av utrustning

Tidsåtgång: Varierande beroende på dykplats och din erfarenhet

Sloveniens riviera

slovenien_piran_07Det doftade nybryggt kaffe och jag hörde hur någon skramlade med porslin och bestick där vi gick på en av de smala gränderna. I huset till vänster om oss stod balkongdörren på andra våningen vidöppen och den långa gardinen svajade sakta i vinden. Vi var äntligen efter drygt en månad på resande fot vid kusten och havet, vi var i Piran, Sloveniens riveriera. Vi hade lämnat bilen på en parkering nån kilometer bort och vandrat in till piran till fots eftersom hela Piran var bilfritt. Vi var förväntansfulla, idag skulle vi äntligen dyka igen, efter ett uppehåll på nästan 2 år.

slovenien_piran_08I väntan på att klockan skulle slå tre, då vi skulle träffa vår dykguide, så tog vi en tur upp till den gamla stadsmuren och fick där en trevlig utsikt över Piran och havet.

Dykning med Piran Divers

slovenien_piran_06Efter att ha fått all vår utrustning tilldelad oss var det dags att göra sig redo för dyket. Det gick fint, jag kom ihåg allt. Vi skulle bara vara 4 personer som dök, vår guide och ägaren, en vän till honom, Jacob och jag.

Vågorna kraschade in betongbryggan med jämna mellanrum och skvätte upp vatten på oss när vi tog på oss våra simfötter för att sedan gå i vattnet. Vi skulle dyka på husrevet som låg bara några meter ifrån bryggan som i sin tur bara låg några meter ifrån dykcentret.

”Jäklar, jag skulle ha tagit en vikt till” tänkte jag lite lätt irriterad när jag märkte att jag inte sjönk på en gång när jag tömde luften ur min BCD. Jag andades ut, vände mig och dök för att komma ikapp de andra som redan var ett par meter under vattenytan nu.

slovenien_piran_04Det var 23 grader i vattnet och sikten var sådär, jag kunde se 5-6 meter. Vi följde efter vår guide som tog oss först ut på lite djupare vatten och svängde sen till vänster där vi följde revet.

Hjälp! Jag kände mig som en nybörjare, jag försökte hitta det viktlösa tillståndet då man är perfekt avvägd men det gick sådär, jag fyllde på min BCD med lite luft, för att sen tömma den lite några andetag senare när jag märkt att det blivit för mycket. Jag kände mig verkligen ringrostig, men det var otroligt skönt att vara tillbaka under ytan igen. Jag förstår verkligen varför det rekommenderas en repetitionskurs för dykare som inte dykt på över ett år.

slovenien_piran_05Vi gjorde en stor loop runt revet och längst bort, där vi vände, hade det installerats ett artificiellt rev, det såg ut som en pyramid i tross. Fiskarna gillade det tydligt, det var ett helt stim som simmade runt där.

Frusen var bara förnamnet

Efter 40 minuter började jag bli lite frusen och tyckte att vi nog kunde gå upp snart. Efter 75 minuter var äntligen någon nere på så låg luft att det var dags för oss att återvända till ytan. När vi jobbade i Nya Zeeland hade jag samma problem, jag blev så kall om jag dök för länge så vi begränsade inte våra dyk på luften utan på tiden, annars hann vi bli så otroligt kalla.

slovenien_piran_03Dyket var okej, egentligen inget speciellt att se, lite halvgrumligt vatten och lite för kallt för min smak, men otroligt kul att dyka igen. Dykning är som meditation för mig, det infinner sig något magiskt lugn när jag dyker, oavsett vilket humör jag är på innan.

Dykning med Divestrong

slovenien_piran_09Dagen efter var det dags ännu ett dyk, denna gång med Divestrong som är Pirans enda SSI-center (du kan alltid dyka med vilket dykcenter du vill oavsett vilken organisation du är certifierad med men som SSI-instruktörer väljer vi gärna SSI-center om vi kan).

”Good morning!” ropade någon ifrån cafébaren som låg bara ett stenkast ifrån dykcentret.

Vi kollade upp och såg hur Oscar, han som drev dykcentret vinkade till oss att komma dit.

”Sätt er en stund och ta en kaffe om ni vill, det hinner ni.” sa han och fortsatte sedan att gå igenom dagens dykschema med centrets dykinstruktörer.

När de var klara med genomgång av dagen sprang några iväg för att förbereda sina grejer medan andra satt kvar och drack upp sitt kaffe och snackade en stund. De var alla väldigt vänliga och sociala och spred en avslappnad och skön atmosfär runt sig.

slovenien_piran_1140 minuter senare gjorde jag en backroll ifrån båten och samlades med de andra vid ankarlinan innan vi gick ner. Denna gången gick det betydligt lättare att ta sig ner, jag hade lagt till ett kilo på mitt viktbälte sedan gårdagen och det märktes. Det kändes också stor skillnad av bara det dyket vi gjorde dagen innan, nu började allt falla på plats igen och jag kände mig inte längre som en nybörjare.

Bland sjöhästar och vespor

slovenien_piran_13Vår dive master, en stor, muskulös slovensk kille som också körde båten hade lovat att han skulle visa oss sjöhästar, de hade 2 olika sorter här som de ofta såg, en svart och en gul. Det tog bara fem minuter innan han såg den första, vi stannade alla 6 och kollade på den. Det var den gula sorten. Sjöhästar är alltid fascinerande, det är som ett fantasidjur som påminner om en blandning mellan en drake och en enhörning. 

Det fanns även ett konstverk där på botten, en gammal bil och en vespa. Det föreställde en krock och vespans förare hade åkt av och stod på huvudet nedborrat i sanden med benen i vädret . Fiskarna verkade gilla även detta konstverk och undervattenslivet runt det var frodigt.

Vi simmade längs revet på vägen tillbaka och såg ännu en sjöhäst, denna var av den svarta sorten, en hummer, ål, skorpinjonfisk och massa fiskar jag inte kan namnet på.

slovenien_piran_10Vi gjorde ett till dyk med samma dykcenter på eftermiddagen. Även detta ifrån båt, ett driftdyk där vi följde strömmen. Vi såg inget speciellt men känslan jag hade i kroppen efter detta dyk var fantastisk, nu kände jag mig helt på banan igen. Som om jag inte haft något uppehåll alls. Det var skönt att vara tillbaka i vattnet igen speciellt inför vår kommande dyksäsong i Thailand.

Summan av kardemumman:

Dykning i Piran var inte amazing. Det var ganska kallt, grumligt, revet bjöd inte på något speciellt förutom sjöhästarna som var riktigt kul att se. Oscar berättade dock att det kan variera mycket vad man ser, för några år sedan hade de haft en blåval som simmar förbi! Och han sa att den här veckan var den sämsta sikten de haft under hela säsongen till följd av en storm helgen innan.

De skulle också ha ett vrak som låg lite längre bort som skulle vara täckt i nudibranches, en underbart vacker och färggrann liten varelse som många dykare har som sin favorit.

Dykcentren var båda proffsiga och välutrustade. Utrustningen kändes välskött och säker och de hade rejäla våtdräkter utan massa hål som släpper in nytt kallt vatten hela tiden du dyker.

Vi skulle rekommendera att dyka med Divestrong i Piran av flera anledningar. De hade en avslappnad och inbjudande atmosfär, de var mer bemötande, trevligare och sociala  instruktörer och för att de har en båt så att du kan göra båtdyk. Det andra dykcentret dyker bara på sitt husrev.

Hoppas att det är inlägget kan hjälpa dig att få en bild av hur dykning kan vara i Piran. Har du frågor eller funderingar?  Skriv dem här nedan eller mejla oss gärna! 

Comments