En campvecka i minusgrader i nordöstra Kina

Lifestyle by

Visst låter det konstigt. Att lämna tropisk värme på Koh Tao och åka till vintern i nordöstra Kina bara några mil från gränsen till Nordkorea.

Vi är här och jobbar på ett vinterläger. Vår vän Nancy hjälpte oss att få det här jobbet och vi var inte sena med att tacka nej. Inför vår resa till Kina måste vi säga att vi visst ganska lite om lägret.

Changbaishan

Vi träffade våra kollegor May och Zhankay på flygplatsen i Peking och Mike, managern, mötte oss på flygplatsen i Changbaishan. Det var stora snödrivor utanför och det blev lite av en chock med kylan. Tur att de skaffat vinterkläder åt oss.

Vi hade två dagar att förbereda oss innan alla deltagarna skulle komma så vi började direkt med att rodda och få saker i ordning. Problemen avlöste varandra och det blev inte bättre när vi första kvällen insåg att det blivit fel i planen och deltagarna skulle komma dagen efter.

När jag gick på gymnasiet väntade jag ofta på sista-minuten motivationen för att lösa problem. Av någon anledning kommer det enormt mycket driv, kreativitet och inspiration precis i slutskedet och det var inte annorlunda nu. Allt var klart och vi kände oss förberedda när deltagarna kom.

Första veckan

Deltagarna som kom skulle stanna 6 dagar inklusive ankomst och avresa. Tiden springer fram när man är på camp. I den här första veckan var det familjer som kom, 6 barn och 8 föräldrar. Lite konstigt när vi trodde att det var ett läger för barn där några föräldrar skulle närvara.

Vi började med olika teambuildingövningar och ice breakers för att gruppen skulle lära känna varandra. Sedan begav vi oss ut för snöbollskrig. Många av familjerna var ovana vid snö och vi lyckades få alla involverade och föräldrarna tog det seriöst. Frida blev rejält mulad av en pappa och en annan hällde en hel hink med snö ner i min krage. Perfekt start! Vi som trodde att föräldrarna skulle vara försiktiga och lite tillbakadragna.

Andra dagen började med rafting och vi var otroligt nervösa. Det var minus 20 och vi skulle sitta i en gummibåt och glida nerför en liten flod. Det var inga stora strömmar men ändå, känns som mer än en sak kunde gå fel. Det blev en succé. Den kallad luften fick vattnet att ånga och träden stod vita av rimfrost mot den klarblå himlen. Vilken fantastisk morgon! Men efter 30 minuter stillasittande i minus 20 var alla glada över att få komma in.

Eftermiddagen började med tubing som också blev en succé trotts de stora problemen vi hade dagen innan.

Nästa aktivitet på schemat var att göra glass från snö. Det är vad huvudbilden till inlägget är ifrån. Vi fyllde några hinkar med nyfallen snö, blandade det med söt kondenserad mjölk och vanilj och toppade med Oreo. Det går inte att beskriva barnens ansikten när de skeptiska stoppade första skeden med snö i munnen och förvånade tittade på sina föräldrar med ett jätteleende.

Kvällens aktivitet skulle vara disco i självlysande t-shirtar så nästa uppgift var att måla sin egen t-shirt. Föräldrarna var minst lika engagerade som barnen. Discot i sig blev väl inte jättebra, svårt att få en så liten grupp människor att släppa loss och dansa men vi gjorde ett tappert försök med musical chairs och limbo.

Varje kväll avslutar vi med att vi sätter oss i en ring och pratar igenom dagen. Vad har ni lärt er? Vad för snällt har ni gjort mot någon i gruppen? Har ni fått hjälp av någon? Och såklart har vi en första-gången-tavla där alla varje dag får skriva upp något de gjorde för första gången.

Veckan fortsatte helt fullspäckad med pilbågsskytte, lazer tag, vandring i skogen för att samla material till arts & craft och hitta djurspår, besöka en vattenkälla och såklart skidåkning.

Skidresorten var nyöppnad, som i helt nyöppnad. Den var 4 dagar gammal. Det var ett litet ställe 7 backar och alla var gröna och blå men de hade ändå 2 magic carpet och 2 stolsliftar. Visst är det underbart med Kina ibland.

Däremot har de inte säkerhet på samma sätt som hemma. Första var i uthyrningen. De gav ut skidor utifrån skostorlek och inte längd och de ändrade inte bindningarna utifrån vikt. Det gjorde att Frida fick kortare skidor än en av pojkarna som är 8 år och hans bindning var inställd fler steg över vad han borde ha. Sedan lät de oss inte ändra själva utan det var bara uthyrningen som fick ställa in det. Helt galet!

Det var totalt kaos i nybörjarområdet! Inte bland våra elever fast för alla andra. Ingen tog skidlektioner utan alla körde trail and error stilen. Mest error. Det var extremt mycket error faktiskt.

De hade två personal som hjälpte besökare på mattan, två personal som hjälte de av och ytterligare en handfull som hade rescue-jackor på sig. De åkte upp och ner i backen och hjälpte kraschade gäster att ställa sig upp. Majoriteten av de som krachat satt fast i skyddsnätet. Tur att backen var så otroligt platt men det var brutalt att se. Vid varje tillfälle jag kollade upp satt minst 6 personer fast i nätet.

Våra gäster fastnade aldrig i nätet. Vi började platt och tog de senare upp en bit och gled ner. Då kom skidpatrullen och sa till oss att vi inte fick vara där utan måste åka upp till toppen. Det var farligt för oss att vara där vi var ifall någon kom i hög fart och kraschade. Vi försökte förklara att det vi gjorde inte var farligt utan att det alla andra gjorde var farligt och dumt men det var inte så lyckat.

Vi fick helt enkelt ta seden ditt vi kommit.

Innan dagen var slut var alla våra deltagare uppe i stolsliften och jättenöjda. Den yngsta pojken, seven heter han och är 8 år, gjorde en brutal krasch när han straight lineade från toppen. Skidorna flög men han klarade sig relativt oskadd, tur att han hade hjälm.

Sammanfattning av veckan

När alla åkte hem dag 6 var de slitna, trötta och otroligt glada och nöjda. Alla hade vågat prova något nytt varje dag, kommit närmare sin familj och föräldrarna älskade det faktum att barnen inte använt sin Ipad på hela veckan och ändå haft kul.

På första-gången-tavla stod allt från att gjort en snöängel och ätit snö till att ha umgåtts tillsammans som en familj ute i naturen.

Det är det här som gör camp så unikt och varför vi älskar det så mycket. Även om vi lekar och har kul hela tiden så förändras människor. De lär sig något om sig själva, de skapar nya kontakter, de utsätter sig för saker de normalt sett inte skulle göra och de åker hem som en ny människa. 

Comments