Mongoliet – en utomjordiskt plats på jorden

Lifestyle by

Den rödvita grinden som symboliserade att vi nu åkte ut ur Ryssland och in på mongoliskt territorium öppnades av den militäruniformerade mannen som nyss kollat våra pass och tagit vårt utresekort.

Vi hade kört i över en mil i vad som vi trott var ett ingenmansland men som tydligen tillhört Ryssland. Vägen hade varit en bra asfalterad väg som kändes ny, en meter efter det att vi passerat över gränsen tog den fina vägen abrupt slut och övergick i en skakig grusväg med stora stenar och vad som jag och mina systrar kallade tvättbräda när vi var små hemma på vår grusväg…välkommen till Mongoliet!mongoliet_11

Vanlig mongolisk väg

”Hur är vägen till Kvhod?”frågade vi en tjej på biltvätten som pratade lite engelska.

”70 km är bra väg, och resten (14 mil) är vanlig väg.” svarade hon med ett leende.mongoliet_10

Jag satt och kollade ut genom fönstret på biltvätten i väntan på att vår bil skulle bli färdigtvättad. Det förundrade mig hur oberörda alla människor såg ut där ute. Det enda som skvallrade om den bitande kylan var deras rosenröda, vindpinade kinder.

Vi hade tidigare under dagen varit iväg till marknaden och köpt oss varsin vinterjacka och ett par extra fodrade långkalsonger, och ännu ett par tjocka strumpor. Nu körde jag med 3 dubbla för att inte frysa tårna av mig. Hela min kropp hade blivit så nöjd med den nya jacka. innan hade jag haft alla mina kläder på mig samtidigt men jag kände mig ändå kall och varje gång jag behövde gå ur bilen tog det bara fem minuter så kändes det som att jag var en isglass ända in i märgen.mongoliet_09

När vi lämnade Europa kändes det som att semestern slutade och resan började på riktigt, allt var inte lika tillrätta lagt, folk förstod och pratade inte engelska och kulturen började skilja sig mer. När vi körde in i Mongoliet kändes det som att äventyret började på riktigt. Innan hade det inte varit speciellt krävande eller svårt att resa med bil, nu fick vi betydligt mer utmaning.

Vi hade hört andra berätta om Mongoliet, om hur vägarna bara var hjulspår som gick rätt ut i ingen stans, att det kunde gå dagar utan att man passerade eller mötte en bil och hur vägarnas kvalitet åt bilar i stort sett. Vi insåg snart att allt detta nog kunde stämma till viss del. Vägarna var verkligen bara hjulspår om gick rakt ut på stäppen. Det var bara välja en kompassriktning och köra.mongoliet_08

Landskapet var majestätiskt och stäpper som omgavs med snötäckta berg åt alla håll. Helt plötsligt dök det upp hjordar av hästar, jakar, getter och får till synes från ingen stans. Och ofta med en hästburen eller till fots vandrande herde. Alltså var kom de ifrån? Jag var så glad att jag inte jobbade som fåraherde, jag hade dött av köldslag utan tvekan.mongoliet_07

mongoliet_06

The winter is coming

”Det är så kallt här!” sa jag där jag stod och hoppade på stället för att hålla värmen.

”Det är början på vintern det är därför” svarade kvinnan som jobbade i marknadsståndet mittemot där vi köpte jackorna. Om det här var början på vintern så lovade jag mig själv att aldrig åka till Mongoliet när den riktiga vintern kommit. Jag föreställde mig att det var så här John Snow kände sig när han gått med i The Black Knights på The Wall i Game of Thrones.mongoliet_05

Vi ger oss ut på äventyr

Vi körde ut ur Ugli där vi bott över natten. Vi var på väg till en couchsurfare som skulle bo i en by 8 mil där ifrån, det skulle ta 1.5 h timme att köra dit hade han sagt. Vi körde på en bra asfaltsväg men helt plötsligt sa vår gps ”sväng höger”

Va? Vi kollade på varandra förvirrat, ”Vadå menare den här??” Det var ju ingenting, bara hjulspår som gick iväg ut över stäppen och långt där borta i horisonten såg vi bergen torna upp sig. Jag rotade fram gps:en och kollade på kartan, jodå, enligt den var detta den lilla vägen som vi skulle ut på.mongoliet_03

”Det ska vara här” sa jag till Jacob som körde. ”Då kör vi då!”

Till en början var det bara ett platt sandigt underlag som täcktes av gulnat tort gräs och här och var små låga buskar. Vi kom närmare och närmare bergen och vi såg hur spåren slingrade sig över på det lägsta stället.mongoliet_01

Sanden byttes ut till grus eller snarare sten, det såg ut som sprängsten från nåt vägbygge, de var stora och såg vassa ut. Det gick i 20 km i timmen, det här skulle ta en stund. Vi ångrade nu att vi inte tagit oss tid och köpa det där extra däcket vi snackat om i Ulgii innan vi åkte. Vi mötte en hel del bilar, de flesta såg ut att vara någon slags militär inspirerade minibussar som var betydligt högre än vår bil och en del jeepar, men också en och annan ”normal” bil.

Jag trodde knappt mina ögon när vi kom över krönet, det var så otroligt vackert, ett kargt och på ett sätt oinbjudande landskap men så fascinerande med bergen som ramade in dalen som bredde ut sig framför oss. Ett tiotal hjulspårsvägar ringlade sig fram i dalen likt sandfärgade bäckar och långt där borta såg vi en flock med ”vildhästar” som betade av det bruna korta gräset.mongoliet_02

När vi kört en timme och mötts med den ena vyn mer magnifik än den andra stannade vi för att kissa, vi hade kommit halvvägs. Då upptäckte jag det som inte fick hända! Inte här inte nu, det var ju svinkallt ute. Det såg ut som att vi hade fått punktering på vänster framdäck. Fram med kompressorn, det var 36 bar kvar i däcket, vi hade fyllt det till 40 för ett par dagar sen, vi fyllde upp det men det verkade inte göra så stor skillnad.

Men när vi rullade bilden lite framåt för att stå plattare såg det betydligt bättre ut, vi måste ha stått konstigt. Nu såg det helt okej ut. Men skulle vi våga fortsätta??mongoliet_04

Under de milen vi kört hade bilen tagit några smällar undertill så nu bestämde oss för att ta det säkra framför det osäkra och vände om. Hade det inte varit så kallt hade vi nog kört på men det kändes dumt att utmana ödet i det här läget. .

När vi vände om och körde tillbaka mot stan bestämde vi oss för att detta vi skulle försöka undvika att ge oss ut på såna här småvägar igen utan hålla oss till huvudlederna.

Mongoliets kyla och enorma tomma landskap fick oss att inse att om något går fel här så kan vi ha problem på riktigt. 

Comments