Road trip från Kanazawa till Matsumoto

Lifestyle by

Det var en solig varm morgon när vi plockade upp bilen vi skulle få använda genom ett samarbete med Auto Europe. Perfekt start för en road trip!

Det var ju inte riktigt som att köra Stripie men jag måste säga att vi är glada över att ha en så här liten bil. En Nissan Micra räcker alldeles utmärkt om man inte ska bo och leva i den en längre tid.

Efter att ha laddat upp med snacks började vi köra österut mot byn med de trekantiga halmtaken.

GPSen guidade oss och vi körde längs en liten, vacker väg som ringlade sig fram och tillbaka genom landskapet. Efter 30 minuter kommer vi till en bom med en skylt på japanska. Jag hoppar ur bilen och går fram till skylten med min mobil och Google Translates kameraöversättning. "Stängt pga extremt väder" står det. Vägen har alltså inte öppnat än sedan vintern. Vi hade nästan glömt att det nyss var vinter. Vi har ju bott i Thailand och här är det bra vårväder. Det hade ju varit bra att veta men inte mycket att göra åt det än att köra tillbaka och välja den stora vägen.

En timme sena kommer vi fram till Ainokura, en UNESCO-märkt by. Vi från Sverige är väl inte helt nya till konceptet med branta sluttande tak för att det kommer mycket snö under vintern. Det var ett trevligt stopp på vägen men inte värt en omväg. Vad tycker ni om min parkering? Syns det att jag är van med att köra en något större bil?

Vi är redan sena och börjar köra mot Matsumoto. GPSen guidar ut oss, mot vår vilja, ut på en betalväg och sedan blir det betaltunnlar. 2700 yen (250kr) fattigare kommer vi fram till Matsumoto och det är mörk sedan länge.

I väntan på vår Couchsurfing host går vi runt i en bokaffär. Vid ingången finns ett kafé som är sammanbyggt med bokaffären och ett område med soffor. Vi går runt och tittar nyfiket utan att förstå någonting. Det finns en jättesektion med manga, mer än 100 hyllmeter. Från de med söta Pokémonliknande djur och Dragonball som vi faktiskt känner igen till de som verkar vara mer brutala och vuxna till de mer nakna. Varje mangabok är inplastad, tror det är för att många skulle stå och läsa i affären utan att köpa annars.

Längre bort i affären är spelområdet där man kan köpa inplastade spelkort per styck och actionfilmer från olika spel och mangaserier.

Efter en stund kommer Yumi, vår host. Vi åker hem till henne, dricker te och går sedan och lägger oss.

Ett till slott med körsbärsblomning

Dagen efter är Yumi ledig så hon tar oss runt i området. Första besöket är Matsumoto slott. Slottet är även kallat kråkslottet från dess svarta färg. Runt om finns en vallgrav och utanför den massa körsbärsträd. Långt bort i horisonten ser man de snöklädda bergstopparna som omger staden.

Vi betalar 610 yen (50kr) för att få gå in i slottet men helt ärligt, spara pengarna, det är vackrare utifrån.

Sista bilden är innanför. Alla andra är utanför. 

Yumi tar oss sedan till de gamla kvarteren och runt i centrum. Hon jobbade för något år sedan på turistbyrån så hon har koll.

Nästa stopp är riktigt spännande, en wasabiodling! Inte många turister som åker dit men det kändes som ett måste när vi är så nära.

Wasabifarmen är Japans största. Uppenbarligen krävs det väldigt specifika förhållanden för att wasabi ska växa bra och här är det rätt. De växer i gruset i en flod som kommer från bergen och har en konstant temperatur. De har allt möjligt med wasabi här, från ren wasabi och wasabiöl till wasabiglass och wasabipickels. Och såklart de mer klassiska wasabiärtorna och wasabi på tub för sushi. Det här är vår typ av attraktion. Vi har besökt flera olika fabriker och odlingar innan och tycker alltid det är lika intressant. Vi är konstiga turister. Är vi de enda som letar upp den här typen av aktivitet?

På vägen hem stannar vi på en Oyakiställe. Oyaki är en fylld rund brödbulle som kan ångas eller stekas. Det fanns nog över 30 olika varav 10 var veganska. I mitten av butiken fanns en liten grillstation där vi satte oss och grillade våra Oyaki tills de blev varma och krispiga. Medan vi väntade på grillen gick vi runt och provsmakade inlagda grönsaker. Blev nog över 20 olika sorter 😀

På kvällen testade vi vår första sobanudel-restaurang. Det var en liten restaurang med en skjutdörr som ytterdörr och tyg hängande ner från taket i entrén. Inne hängde det rislampor i taket och fönstren hade ett rutmönster av träpinnar. Vi tog en kall och en varm rätt. Personalen såg väldigt fundersam ut när Yumi förklarade att vi inte kunde äta dashi, Japans näst intill heliga fiskpulver. Kolla Fridas jättesked! Det är inte ett soppslev för servering, man ska äta med den. 

Den varma var helt klart bättre än den kalla. Tror det är en vanesak men vi tyckte båda att kalla nudlar kanske inte blir vår nya hit.

Det här var en jättebra dag, mycket tack vare Yumi. Vi hade såklart kunnat göra samma saker utan henne men det hade inte varit samma sak. Det är alltid kul att träffa och umgås med någon som verkligen kan kulturen.

Från Matsumoto kör vi vidare norrut genom Ueda mot Nagano för mer körsbärsblomning. 

Comments