Vandra Annapurna Basecamp, Nepal del 3

Lifestyle by

Det här är tredje inlägget om vår vandring i Annapurna. Det första inlägget tar dig från starten av Annapurna Circuit till Manang, strax innan Thorung La Pass. Det andra tar oss vidare från Manang via passet till slutet av huvudleden. Det är där det här inlägget tar vid. 

Från Annapurna Circuit till Annapurna Basecamp

Nepal_annapurna_basecamp_01

Vi hade precis klarat av en dag som började med snö och fortsatte med regn. Vi hade varit ute på vår vandring i lite över två veckor nu. När vi kom fram till Ghandruk var vi och packningen genomblöta. Vi hade regnskydd på väskorna men uppenbarligen klarar de bara av en viss mängd regn och den hade vi överskridit med råge. Sovsäckarna hängdes upp mellan stolarna och skorna ställdes bredvid spisen i köket hos familjen vi bodde hos. Alla andra kläder hängdes ut i det grå fuktiga 10-gradiga vädret. Dagen därpå hade allt utom skorna torkat. Till skillnad från alla andra vandrare på berget hade vi med oss två par skor vilket blev räddningen.

Vi kom från Annapurna Circuit men det är möjligt att vanbart göra Annapurna Basecamp, den tar då mellan 5-7 dagar. 

Nepal_annapurna_basecamp_02

Nepal_annapurna_basecamp_03

Ghandruk är beläget på relativt låg höjd och klimatet är fuktigt och runt byn längs bergssluttningarna ner i dalen sprider ris terrasserna ut sig. I shorts och t-shirt började vi gå längs de stenbelagda gångvägarna ut ur byn och var strax på jordstigar som gick mellan risfält och djungel om vartannat. Vi visste att dagen skulle bestå av mycket uppför och strax började trapporna som skulle ta oss upp till nästa by.

Det var trappor till förbannelse!

Nepal_annapurna_basecamp_05

Jag har lätt för att gå uppför, det blir tungt men det är bara att fortsätta gå, det är bara musklerna som blir trötta till skillnad från när man går nedför och vikten hamnar på knälederna. Tyvärr är det ibland svårt att njuta av omgivningen och naturen när det går så mycket uppför. Svetten rann och benen skakade när vi flera hundra höjdmeter senare äntligen nådde krönet och var framme i byn där vi skulle spendera natten. Vi tittade på varandra ”Känner du lukten?” Det var ingen tvekan om saken. ”Ja det gör jag. Det luktar nybakade kanelbullar”. Det är troligtvis ett av de mest framgångsrika bagerierna i Nepal.

Nepal_annapurna_basecamp_04

Vi valde slumpmässigt ett boende och beställde var sin dal baht innan vi kröp ner i våra sovsäckar vid niotiden.

En vandring mot kallare höjder

Dag nummer två på Annapurna Basecamp vandringen startade med lika många trappor men nu nedför. Frida njöt av det med jag som hade det lätt på uppvägen gnällde nu över belastningen i mina knän. Tur att vi hade våra vandringsstavar!

Nepal_annapurna_basecamp_07

Det visade sig senare att det värsta var nu avklarat och resterande var, sett med Himalayamått, ganska platt. Stigen ringlade sig lätt uppåt längs med bergssidan och snart var vi i jämnhöjd med floden som rinner i mitten av dalen. Luften och klimatet ändrades från tropiskt och ris terrasser till kallare och mer buskar ju högre vi kom.

Nepal_annapurna_basecamp_09

Med jämna mellanrum gick vi igenom hotellbyar med 2-3 boenden i varje. Varje hotell hade ett litet stånd där de sålde läsk, öl och snacks. Mellan Ghandruk och Annapurna Basecamp fanns inte mindre än 6 stycken av de här vilket gör att man har många alternativ och kan fatta beslut om var man ska stanna under dagens gång.

Nepal_annapurna_basecamp_08

Efter en kall snabb dusch satte vi oss ned runt det stora långa bordet i matsalen. Det var svårt att skydda sig mot kylan, den här kvällen kändes det extra rått och kallt. På bordet låg en tjock tung duk som hängde ned längs bordssidorna och nådde golvet. När personalen kom in med maten hade de även en stekpanna med sig full med svarta bitar. Vi hade inte sett det tidigare och förstod inte vad det var förrän de lyfte på duken och stoppade in den under bordet. Det var glödande kol. Den underbara värmen spred sig och värmde våra kalla ben och fötter. Efter nästan 20 dagars vandring var det här första gången vi såg det här.

Snö och underbara vyer vid Annapurna Basecamp

Nepal_annapurna_basecamp_10

Utan att ställa alarm vaknade vi som alltid klockan 6 när solen gick upp. Efter en dryg timme nådde vi Machapuchare Basecamp för frukost. Machapuchare är ett av de mest populära och mest fotograferade bergen med sina både spetsiga toppar som påminner om stjärtfenan på en fisk, där av namnet Machapuchare som betyder just det (Fishtail mountain). Många väljer att bo här och sedan gå de 90 minuterna upp till Annapurna Basecamp på morgonen för at se soluppgången. Det innebär en start klockan 4 på morgonen. Vi valde att fortsätta och sova i Annapurna Basecamp och gissa om vi är glada för det!

Nepal_annapurna_basecamp_16

Härifrån fanns det inga träd och det växte mest gräs runt omkring leden. Trotts att det inte var vinter än så låg det snö utspritt på gräsytorna. Luften började kännas tunn och vi fick snabbt hög puls om vi gick för fort. Annapurna Basecamp är beläget strax över 4000m höjd vilket räcker gott och väl för att ge höjdsjuka. För oss däremot som veckan innan gått över 5400 meters höjd märkte inte av den.

Under Annapurna Circuit som vi vandrat på tidigare har man gått runt om nationalparken med bergen i mitten. Nu befann vi oss mitt i allt ihop med 7000+m höga berg runtomkring oss. Det var majestätiskt!

Nepal_annapurna_basecamp_12

Vi anlände redan klockan 10 och möttes av en av hotellägarna. ”Hej, jag har den bästa dal bhaten. Vill ni ha ett rum?” frågade han oss. Vi sa att vi skulle stanna men ville först sitta och njuta av solen ett tag. Det var shortsväder på 4000m höjd och snön gnistrade runtomkring oss i den starka solen. De tre hotellen som låg i lägret var byggda av stora stenblock och låg bara några meter från varandra. Dörrarna låstes med hjälp av skjutlås och stora hänglås och mellan stenarna och fönsterramen var stora springor.

Nepal_annapurna_basecamp_11

Efter att ha lämnat våra väskor i rummet gick vi en kort vandring genom snön upp till en utsiktsplats. Eller vi trodde att den var kort. Vi fick nu en riktig lektion i hur svårt det är att bedöma avstånd när man saknar proportioner. 30 minuter senare var vi trötta men nöjda över att vara framme. Vilken utsikt! Machapuchare på ena sidan och Annapurna på den andra. Vi började fotografera och vi var precis i tid. Bara 15 minuter senare började moln komma in och täcka topparna. När man är i bergen så ändras vädret fort och inom 5 minuter var alla topparna dolda.

Nepal_annapurna_basecamp_13

Vid 14-tiden försvann solen bakom bergen, och värmen med den, och den skulle inte komma fram något mer under resten av dagen.

Morgonen därpå vaknade vi 4.30. Det var helt tyst och svart ute. Med kamera och stativ gick vi tysta med våra pannlampor upp mot en kulle full av färgglada böneflaggor där vi dagen innan bestämt oss för att se soluppgången. Vi ville inte bara få se det sista av soluppgången när bergen målas orangea utan uppleva hela processen från svart himmel full av stjärnor och övergången till en mörkblå där stjärnorna försvinner och horisonten börjar färgas i varma toner. Från att ha varit ensamma fylldes kullen vi stod på upp med fler besökare. Till slut kom även de som bodde i Machapuchare Basecamp upp men då tyckte vi redan att det var över och dags att gå.

Nepal_annapurna_basecamp_14

Nepal_annapurna_basecamp_15

Från snö till ris terrasser

Vi skyndade oss ned den första biten till Machapuchare Basecamp för att isen inte skulle hinna smälta i morgonsolen och göra stigen till lera. Vandringen ned var snabb och smärtfri. Det lutade lätt nedåt hela tiden vilket gav oss lite extra fart och vi hann hela vägen tillbaka till Chhomrong (jag vet, helt fantastiskt namn), byn där kanelbullebageriet var.

Nepal_annapurna_basecamp_06

Annapurna Basecamp vandringen är den mest populära vandringen i området och jag måste säga att jag förstår varför. De flesta som kommer hit kan bara vandra i 5-7 dagar och då är den här perfekt. Den är utmanande men alla som vill kommer kunna ta sig fram och tillbaka. Enda nackdelen är just det, att den är populär och det gör att många attraheras hit och du kommer möta många andra vandrare. Att det är samma led som går fram och tillbaka gör det inte bättre. På en cirkelleden Annapurna Circuit går i princip alla åt samma håll och du får därför ingen mötande trafik.

Nu när den här vandringen var avslutad var det bara att ta nya krafttag. Annapurna Basecamp-leden går i dalen men nu väntade Mardi Himal, en vandring där man går längs bergsryggen och ser ned på Annapurna Basecampleden.

Nepal_annapurna_basecamp_17

Vi skulle nu ned hela vägen till floden i dalen och sedan gå upp på berget på andra sidan, 500 höjdmeter ned följt av 1000 höjdmeter uppför. Man kan inte göra något annat än att älska läget.

Enligt oss var Mardi Himal till och med snäppet bättre än Annapurna Basecamp! 

Mer läsning: Vandra i Annapurna, Nepal: Packlista

Comments