Vandring utanför Bishkek, Kirgizistan

Lifestyle by

När vi hoppade av bussen vid gaten till National Parken såg vi de ståtliga bergen med ett tunt snölager långt bort i dalen och vägen dit kantades av träd med löv i varma höstfärger. Vi började gå längs den 10km långa vägen men efter bara 10 minuter fick vi lift av ett ryskt par som var på semester.

alaarcha_kirgizistan_02

Vid vandringens start ligger det ett hotell och en restaurang, det är en populär utflyktsplats för de som bor i Bishkek. Därifrån finns det två alternativ, en lätt vandring längs med floden i ena dalen eller vandringen upp till vattenfallet och vidare till en bergsstuga genom en andra dal.

alaarcha_kirgizistan_06Vi valde vandringen till bergsstugan som skulle vara cirka 5 timmar och 1300 höjdmeter bort. Stigen ringlade sig stabilt men ganska brant uppför och vi hade snart täckt de första tvåhundra höjdmetrarna.

Härifrån hade vi utsikt genom dalen vi kom från, dalen som flodvandringen gick i och dalen som vi skulle följa. I dalen växte en blandning av lövträd och barrträd men på höjden vi befann oss på fanns inga träd, bara lägre buskar. Nere i dalen rann en liten flod som var omgiven av stora massor sten. De kommer nog ner för berget med vårfloden och snösmältningen.

alaarcha_kirgizistan_05Vi nådde snart den stora stenen som kallades det brustna hjärtat. Jag vet inte riktigt om den liknade ett hjärta men den stora stenen hade hur som helst brustit.

Härifrån gick vandringen relativt platt och en dryg timme senare hade vi gått ytterligare 100 höjdmeter och hade precis nått vattenfallet. Det var inte så imponerande, var mer en lite fors än ett vattenfall.

alaarcha_kirgizistan_07Klimatet ändrades här, det blev helt plötsligt träd och det började ligga snö på marken. På nordsidorna låg det fortfarande decimeterdjup snö men på sydsidorna hade snön smält bort och den blöta bruna leran under trädde fram. Det var otroligt halt, jag vet inte riktigt vad som var bäst att gå på för varje steg kändes det som att jag skulle tappa fotfästet. Vi bestämde oss för att vända om. Enligt kartan skulle det vara ytterligare 600 höjdmeter och 2.5h vandring härifrån till stugan.

alaarcha_kirgizistan_08Vandringen tillbaka längs med dalen gick snabbt och vi var snart nere på botten vid starten av vandringen. Vi satte oss på en bänk med bord för att äta vår matsäck. 3 ekorrar kom springande över marken och upp i trädet bredvid oss. Snart vågade den första sig fram. Den hoppade upp på bänken och vidare till bordet bakom vår ryggsäck. Därifrån tog den sig långsammare framåt. Det gällde att hålla i maten för att våra nyfikna hungriga vänner inte skulle ta den.

alaarcha_kirgizistan_03alaarcha_kirgizistan_04När vi började gå tillbaka längs den milslånga vägen tog det även den här gången bara 5 minuter innan en bil stannade och plockade upp oss. En familj från Ukraina erbjöd oss skjuts hela vägen tillbaka till Bishkek.

Jag förstår att det är en populär dagsvandring, bara 40 minuter från Bishkek med buss. Det var inte de bästa vyerna vi sett men med tanke på hur lättillgänglig vandringen var så måste jag klassa den som mer än godkänd.

Hur tar man ska till vandringen?

alaarcha_kirgizistan_01Ta maschrutka (minibuss) #265 från Osh Bazar och åk till slutstaionen som ligger precis vid gaten till national parken. Maschrutkan kostar 30 com/person.

Inträdet till national parken är 80 com/person. Från gaten till där hotellet och restaurangen ligger och vandringen börjar är det 10km. Det finns taxi parkerade vid gaten men vi började gå och fick snart lift.

Maschrutka chauffören sa att den sista maschrutkan tillbaka till Bishkek gick mellan 18-19.

Vad tycker du om ekorrarna, hade du låtit de komma så nära?

Comments